30 maj 2012

[Ordet] Paradox

Jag ljuger alltid!

Nej, det var en lögn. Men om det vore sant hade mitt påstående blivit till en paradox – för i så fall var jag ju sanningsenlig när det kommer mitt eget ljugande! Eller? Det är logiskt motsägande. Det är en paradox.

Det är inte alltid lätt att begripa sig på paradoxer. Det är faktiskt inte ens lätt att begripa vad ordet paradox betyder alla gånger. Här ska jag dock göra ett försök. Vi börjar med ordlistan:

"paradox [-åk's] s. -en -er ● skenbart orimlig sats; motsägelsefull företeelse"

Se där, två skilda betydelser! Det kan förklara varför paradox är knepigt. Men vi blir kanske inte så mycket klokare av dessa definitioner. Fast å andra sidan är inte ordlistan den första boken som man bör treva efter i hyllan om man är ute efter något annat än stavning och böjning. Vi kollar i Svensk ordbok istället:

"skenbart orimligt men ändå (djupare sett) sant påstående"

Nu kan vi bli lite klokare. Anledningen till det är det som Svenska Akademien skriver inom parentes – paradoxalt nog! Hur då? Jo, vi behöver förstå något djupare sett. Det är det som det handlar om. Vi behöver fundera över något på något annat sätt. Vi behöver en parentes eller ett tillägg för att förstå vad som blott är skenbart.

Men låt mig bli djupt pedagogisk ett tag. Glöm allt jag sagt och fundera sedan på det här exemplet ur en helt vanlig dagstidning:

"Paradoxen är att seriens sämsta bortalag den senaste tiden plockat fler poäng borta än hemma." (GP 2011-12-09)

Det är lätt att tro att det sämsta bortalaget i en serie skulle vara sämst på att plocka poäng på bortaplan på alla sätt, men det gäller ju bara i jämförelse med andra lag i serien. Det gäller inte i jämförelse med det egna lagets hemmamatcher. Och samtidigt kan förstås "seriens sämsta bortalag" vara bättre än "seriens sämsta hemmalag". Det utesluts inte heller. Paradoxer skapar liksom illusioner eller chimärer.

Men vad har vi förstått nu? Jo, ordlistans första definition (skrolla upp om du har glömt den!). Det är den absolut vanligaste betydelsen av ordet paradox. För att förstå mitt inledande exempel behöver vi läsa vidare i ordboken. Så här står det en bit längre ner:

"äv. om vissa filosofiska satser som kommer i konflikt med grundsatsen att ett påstående antingen är sant el. falskt"

Nu blir jag mer filosofilärare än svensklärare ett tag. Det som ordboken kallar för grundsatsen är det som filosofen kallar för motsägelselagen, som är logikens kärna. Om det är sant att jag existerar så är det falskt att jag inte existerar. Bara en galning till filosof tvivlar på denna djupa grundsanning, medan en rationell filosof intresserar sig för påståenden som motsäger den.

Det finns dock fler paradoxer än de språkligt och logiskt motsägelsefulla. Dessa sparar vi dock till en annan gång. Här är dock en till språklig: Har du hört om den välrakade barberaren som rakar alla i byn utom de som rakar sig själva? Vem rakar honom?

Nu återstår bara ordets etymologi. Paradox kommer från grekiskan, där para betyder 'motsättning' eller 'misstag', medan dox är besläktat med dogm, alltså 'mening' eller 'lärosats', ungefär. En översättning av hela ordet blir 'motsatt mening', ungefär. Jag ljuger aldrig!

den paradoxala logikens princip
(Mats Götherskjöld)

2 kommentarer:

Dan sa...


Du skrev:"Här är dock en till språklig". Vid upprepad handling ska väl inte prepositionen "till" behandlas som sådan utan ovillkorligen komma efter huvudordet, d.v.s sist i satsen eller meningen, annars blir det ju lite barn- eller pidginsvenska över det hela.

Rickard sa...

Du missade ett mellanslag i din kommentar, Dan. Alla gör vi fel. Jag är ledsen för det.