7 juli 2011

Uppna durren!

Rikssvenskan talas inte någonstans. Framförallt talas den inte Stockholm. I Stockholm talas förstås stockholmska – om nu nån skulle inbilla sej nåt annat, alltså, liksom, va.

Tyvärr är dock e-ljuden så gott som borta, även om man ibland hör dem på gator och torg. För i namn på platser finns de glädjande nog alltjämt kvar. Man kan också höra dem på en skärgårdsbåt, vilket jag idag gjorde. Det var Höganäs som fick den stora äran att uttalas på klassiskt manér.

Annars är det u-ljuden som gör att en stockholmare avslöjar sin hemvist. Dessa hör man jämt. De hörs när durren uppnas, när murkret är som sturst, och furst som sist. Ö-ljuden är väl för bondska, kan man tänka.

Och apropå ingenting så åker jag till min hemstad imorgon. Då får jag insupa mitt eget modersmål igen. För min egen dialekt har jag tyvärr tappat bort någonstans på vägen – kanske i Nyköping.

och du har tränat bort din dumma dialekt
(Raymond & Maria)

Inga kommentarer: