11 mars 2009

Skriver du sånnt – är du sånn?

Felstavningarna sånn och sånnt är väldigt vanliga här på nätet. Hur kommer det sig? Själv tycker jag att det ser för gräsligt ut, inte minst då det är felstavningar av sedan länge accepterade kortformer – kortformer som är påtagligt kortare.

Ordet sån kommer som bekant av sådan. Att det inte ska vara två n är egentligen ganska märkligt då konsonanter ska dubbeltecknas efter kort vokal i svenskan, men det finns å andra sidan en mängd undantag när det kommer till n och m. Enklare är det med sånt, då en regel säger att n och m aldrig ska dubbeltecknas före d eller t.

Att andra felstavningar som blonnt och fjannt bara ger ströträffar är intressant. Varför är då sånnt så vanligt förekommande? Kan det finnas en logik i detta stavningskaos? Bestämmer sånn stavningen av sånnt? Och till och med sånna? Det är möjligt. Det kan väl också vara så att det är få som har sett hur ordet egentligen ska stavas, speciellt då sånt sällan får synas i seriösa texter där sådant är mer korrekt. Istället blir det en övergeneralisering av regeln om dubbelteckning.

Enkla regler är förstås att föredra, men en total tillämpning av nyss nämnda regel leder till "mastodonntiska" ord. Jag lutar dock åt att talspråkiga sån, såna och sånt bör anses som rumsrena i alla sammanhang. Det är värre med dej och sej. Där är situationen likartad.

Inga kommentarer: